Den japanska farmaceptiska världen är intressant. Den har nämligen tagit stort intryck både av den västerländska och den kinesiska läkekonsten; beroende på åkomma händer det att man kommer hem från ett besök hos doktorn med både ett paket piller från Pfizer och något som har sitt ursprung i milleniegammal örtkokning i ett kinesiskt kejsarpalats. 

Som sig kanske bör i ett land med över 120 miljoner innevånare, så har man duktigt många läkemedelstillverkare. Japan Pharmaceutical Manufacturers Association har 70-talet medlemsföretag, vilket inkluderar alla lite större bolag i branschen, inklusive de västerländska jättarna. 

Och inte undra på att alla stora läkemedelsföretag vill vara här. En kombination av den stora befolkningen med en stor andel äldre människor, en arbetsetik som gör att folk inte kan ta ledigt om de inte är seriöst sjuka och en stor läkarkår som gärna säljer medicin (och som givetvis wajnas och dajnas ganska så rejält), gör att affärerna är minst sagt goda. 

Eftersom det är så svårt att vara ledig i det här landet, så hör man givetvis aldrig en läkare säga till en arbetande människa att om bara han eller hon går hem och lägger sig och vilar några dagar, så går det över. Nej, en enkel förkylning är absolut inte skäl att vara hemma under täcket. Feber? Ingen fara, ta det här pulvret så sjunker den!

Och, ja, faktiskt - så funkar det. Om jag undantar influensa, som har däcket mig någon gång, så är det faktiskt svårt att komma ihåg när jag sist var förkyld. Hemligheten heter Kakkonto (uttalas kakkåntåå). Det är en gammal kinesisk blandning med ett antal olika örter, men i huvudsak handlar det om roten från sk Japanese Arrowroot (vet någon om det finns ett svenskt namn?) eller kazu som det heter på japanska (skrivs ibland kadzu). Närhelst jag känner den där första klådan i halsen eller en antydan till nästäppa så tar jag en liten påse pulver. På en timme är symptomen bortblåsta och man kan köra på som vanligt igen.

Jag rekommenderar faktiskt att du lägger namnet på minnet när du kommer över till Japan. Om du bara är här en begränsad tid, så är ju tiden du kanske måste ligga på hotellet med en förkylning både tråkig och bortkastad. Jag kan nästan lova att Kakkonto finns på precis vartenda apotek i Japan, så vanlig är den. Receptfri, ska jag tillägga. En portion, som räcker om du tar hand om förkylningen direkt när du först anar att den kan vara på väg, kostar under en svensk tia. Bra och billig försäkring, med andra ord. Om du väntar tills förkylningen blommat ut så funkar Kakkonto dock inte alls.

Apotek heter yakkyoku - 薬局 - på japanska (jakkjåku), och i större städer finns de nästan alltid någonstans i närheten.

Här har ni ett apotek i kedjan Matsumoto Kiyoshi, Japans största apotekskedja. Man säljer inte bara farmaceptiska produkter, utan också kosmetika och allmän "hemkemi", dvs tvättmedel, diskmedel, allehanda rengöringsprodukter, hygienprodukter, toalettpapper, etc. Ungefär så här ser de flesta apotek ut i landet.

På apoteken sitter det ofta en skylt med det kinesiska tecknet ni ser här bredvid. Det är tecknet för medicin som uttalas kusuri om det står ensamt eller yaku om det står i kombination med andra tecken (oftast). Det är alltid roligt att dissekera kanji-tecken och se hur man försökt beskriva det ordet betyder. Här har vi tecknet för "gräs" längst upp, ovanför tecknet för "roligt, njutbart". Säger man "roligt gräs" så får man givetvis associationer till annat än förkylningsmedicin, och det är ju intressant att notera att de kineser som utvecklade dessa tecken för ungefär 3000 år sedan inte verkade vara främmande för experiment med droger.