Härom dagen kom det fram att polisen i Osaka gömt undan hela 81,000 brott under perioden 2008 - 2012. Detta för att snygga upp den annars ganska dystra statistiken. Det handlade framför allt om småbrott som t ex cykelstölder, men det är också möjligt att det finns ett antal allvarligare brott, till och med mordfall, som smusslats undan. Uppenbarligen har detta skett efter påtryckningar från politiskt håll, då Osaka under lång tid varit känt som Japans mest brottsdrabbade stad.

Detta med statistik och polis har andra och ännu mörkare sidor. Polisen i Japan har nämligen ett internt kvotsystem, där det gäller att komma upp i en hög andel uppklarade brott (man ligger i snitt på över 90%, ett svårslaget rekord). Detta leder tyvärr till att det bevisligen förekommit med våld tilltvingade erkännanden och t o m fall där folk har avrättats för mord de inte begått (jo, Japan har fortfarande dödsstraff). Först på senare år har det förekommit någon sorts debatt om detta, och diverse jurister har börjat försöka få till nya regelverk, där det t ex heter att alla förhör ska bandas. Detta skulle förhindra eller åtminstone försvåra att våld förekommer mot brottsmisstänka. Där är man dock inte ännu. 

Det värsta är nog att det inte finns någon stark allmän opinion mot den här typen av mindre moraliskt beteende hos lagens långa arm. Behandlingen av brottsmisstänkta är från början genomsyrad av uppfattningen att man är betraktad som skyldig tills dess att motsatsen bevisats. Till skillnad från hur det fungerar i Sverige, så är en arresterad persons identitet offentlig från första stund. När en arresterad i ett uppmärksammat fall förs från arrest till domstol, exempelvis, så filmas detta ofta och visas på TV. Då är den arresterades ansikte väl synligt, medan poliser och andra medverkande ofta får sina ansikten utsuddade. Ganska obehagligt, vill jag tycka.