Denna video är visserligen från 1991, då den japanska bubbelekonomin inte hade spruckit helt och hållet. Det var alltså fortfarande full fart på det mesta och folk åkte till och från jobbet inne i stan som vanligt. Så här kunde det se ut mitt i morgonrusningen.

Idag är det något lugnare då det dels är en mindre hektisk ekonomi och dels för att företag har börjat inse vitsen med flextid, och man ser ytterst sällan några stinsar som hjälper till med att trycka in folk i vagnarna; det får folk försöka klara själva. Men jag kan försäkra läsekretsen om att det ändå inte kan beskrivas som en trevlig upplevelse att åka tåg eller t-bana mellan 07 och 10 en vardagsmorgon i Tokyo. Inget man gör frivilligt. Ska man ta sig ut till flygplatsen med en eller ett par resväskor, gäller det att planera noggrant. Som ni förstår, så är det omöjligt att ta sig ombord ett tåg i rusningstid med mera bagage än en lättare portfölj. Detta är då förvisso avhängigt var man går ombord; börjar man sin resa i början av linjen så är det mindre folk att trängas med; det blir sedan successivt värre ju längre in mot citykärnan man kommer.

Bloggens skribent har haft jobb som krävt daglig pendling under rusningtid enbart under ett av alla dessa år i Japan, men då hade jag turen att tåglinjerna mellan hem och kontor gick på sådant vis att man kunde åka motströms; detta innebar visserligen en omväg, men detta lät mig sitta ned under 90 procent av restiden. 15 minuter längre restid var ett lågt pris att betala.