Japan är känt för sina få och korta ledigheter. Man har i princip tre lediga perioder varje år, en vecka i början av maj med anledning av den förrförre kejsarens födelsedag, en vecka i mitten av augusti då man firar Obon och så en vecka över nyårshelgen. Det ska tilläggas att det bör beskrivas som “i bästa fall en vecka”; många har bara några få dagar, eller ingen ledighet alls beroende av hur deras arbetsvillkor ser ut.

Till skillnad från andra år, så har regeringen nu tagit det radikala beslutet att be industrin om att ge sina anställda en veckas extra ledigt över nyåret; att sträcka ut det hela till den 10:e januari, vilket skulle innebära två veckors sammanhängande ledighet. Orsaken är enkel: under nyåret åker många hem till sina föräldrahem och legio är också ett eller flera tempelbesök, och om man kan förlänga den lediga tiden, så hoppas regeringen att trängseln och därmed risken för Covid-19-smitta ska minska.

Många röster har höjts både för och emot detta förslag. Många är givetvis positivt inställda till extra ledighet (japaner har egentligen inget emot att vara lediga, så länge alla andra också har ledigt så att man slipper ha dåligt samvete), medan andra menar att detta inte är förenligt med regeringens parallella planer om att skapa förutsättningar för en förbättrad ekonomisk situation för landet.

Då staten inte kan beordra företagen att hörsamma denna bön, så misstänker åtminstone undertecknad att det kommer att bli ett magert eller i varje fall varierat resultat. Om de största företagen inte förlänger ledigheten, kommer de mindre företagen knappast att göra det heller. Man kan ju inte ha ledigt medan kunden arbetar.