Sony introducerade 3,5-tumsdisketten 1981 och den var riktigt revolutionerande, och inte bara för att den var mindre än de tidigare versionerna av disketter. Att den var mindre och hade högre lagringskapacitet var nästan självklara ingredienser i framgångsformeln; det är ju liksom en av de japanska företagens paradgrenar. Förutom att man både krympte den i fysisk storlek och ökade det tillgängliga minnet, så var den dessutom otroligt smart designad.

Istället för en mjuk skiva utan stabilt hölje, som kunde skadas på många olika sätt, så hade Sonys diskett ett hårt plastskal. Den gamla mjuka skivan förtjänade verkligen epitetet “floppy disk” (den kallades flexskiva i Sverige innan ordet diskett kom in i bilden via IBM). Den hade också en lucka framför ingången till själva skivan som drogs undan automatiskt när man förde in disketten i datorn. Det var också lättare att göra den icke-skrivbar för att skydda datan från raderingsmisstag. Det häftigaste, enligt min mening, var nog finessen att den var designad på ett sätt som gjorde att det var omöjligt att stoppa in den felvänd i diskettenheten.

Sony, som var sist med att upphöra med produktionen, kanske för att man kände ett moderligt ansvar, gjorde sina sista disketter hemma i Japan 2011. År 2000 var bästa försäljningsåret då enbart Sony levererade 47 miljoner disketter.

För den som vill nörda ner sig, så har ni här en video som beskriver detta bevis för att god design betalar sig i form av god försäljning. En nyhet för mig från videons innehåll, var att jag, som många, många andra, trodde att den första Macintosh-datorn från Apple var först i världen med disketten ifråga. Det visar sig att det istället var Hewlett-Packard som var världsetta året innan Macen kom.