En sak som genomgått en markant och negativ förändring under de snart 35 år man vistats mer eller mindre konstant i Japan, är svenskens förmåga att skriva begriplig svenska. Man kan skylla på internet, på reklam-TV, på brister i utbildningssystemet eller på de influenser det engelska språket fått i Sverige tack vare den lavin av engelskspråkig media vi nu konsumerar. Jag vill dock addera två andra aktörer som utövat våld på det svenska språket.

Första gången jag egentligen lade märke till detta fenomen var på en bioaffisch någon gång i mitten av 90-talet. Under filmens titel stod det “En Steven Spielberg film”.  Idag är detta skrivsätt betydligt vanligare än det korrekta “En film av Steven Spielberg” eller “Regi: Steven Spielberg”. Uppenbarligen var det någon copywriter som tyckte att det såg fräckare ut, helt enkelt. Detta har sedan dess skapat en mäktig trend bland både copywriters och grafiska formgivare, där särskrivning och frånvaron av bindestreck då ett ord delas på två rader grasserar. Jag blev faktiskt mycket glad av att för en gångs skull se en mjölkförpackning härom månaden där man dristat sig till att sätta ett bindestreck mellan “mjölk” och “dryck” då ordet delades upp på två rader. Mycket ovanligt i dagens Sverige. Flera grafiska formgivare och art directors jag pratat med skyller det hela på “estetiska principer”; “bindestrecket stör hela designen!”.

Den andre och i mitt tycke mycket allvarligare syndaren i sammanhanget är den svenska staten. Med tanke på att det är staten som till stora delar ansvarar för kunskapsnivån i landet genom sin skolpolitik är det ett mycket grovt tjänstefel att uppmuntra särskrivning. Visserligen kan man i många fall samtidigt skylla på de copywriters och art directors som staten ju faktiskt anlitar för att göra sina loggor och annat text- och bildmaterial, men statens tjänstemän borde rimligen sätta folkets skrivkunnighet före estetiska eller “coola” faktorer. Det vimlar faktiskt av statliga verk och andra offentliga organisationer som särskriver sin logo. Den kanske mest kända exemplet är väl Systembolaget, då dess skylt är ett av landets viktigaste riktmärken i stadsmiljön. Min enkla tolkning är att a) ansvariga tjänstemän kan inte heller skriva korrekt svenska, och/eller b) de bryr sig inte om svenska folkets utbildningsnivå, eller, om vi ska vara riktigt konspirationsteoretiska, att de i hemlighet aktivt uppmuntrar fördummandet av medborgarna.

I vårt eget fall, så har kanske någon redan noterat att det finns ett bindestreck mellan “Japan” och “bloggen” i vår logo. Samtidigt inga bindestreck i japan Gourmet Guide, då ju detta är engelska (då den sajten med tiden ska bli engelskspråkig).

På den här Facebook-sidan hittar ni ett antal dråpliga exempel på särskrivning i dagens Sverige. Det enda positiva med särskrivning är väl att den kan få folk att dra på smilbanden en smula ibland.