Att ett land som Japan, som bygger några av världens mest avancerade snabbtåg, bilar, motorcyklar, flygplan och rymdraketer, inte verkar veta hur man bygger hus och lägenheter som är varma under relativt milda vintrar är för mig en ständig gåta. Eller gåta och gåta, det är egentligen att jämföra äpplen och päron. Gåtans lösning är enkel: det handlar nämligen inte om teknik, utan om byggbolagens och hyresvärdarnas vinster och om att individen helt enkelt inte ser det som ett problem. Om man inte är uppväxt på Hokkaido, längst upp i norr, där man faktiskt är tvingad att bygga varmare hus, så vet nämligen de flesta japaner inte hur det är att bo i ett hus som håller värmen dygnet runt. Man har inte referenserna och ser det därför som något naturligt att det blir kallt även inomhus när utomhustemperaturen faller.

Elkostnaden är bara marginellt dyrare än i Sverige, men den dåliga isoleringen gör att man tvingas elda för kråkorna, så det är brukligt att stänga av värmen när man lämnar hemmet för att spara in på elräkningen. När man återkommer så får man då elda på en stund innan det blir behagligt.

Denna situation gör att många tillverkare hittar på diverse attiraljer för att göra hemmet något mera människovänligt. Det finns elfiltar, eluppvärmda mattor, bord med värmelampa under bordskivan, eluppvärmda tofflor, och, inte att förglömma, eluppvärmda toalettsitsar. På min personliga önskelista står eluppvärmt tangentbord, då jag har en tendens att frysa om händerna när det är som kallast.

Här ser vi ett plagg som formgivits för att hålla nästan 100% av kroppen varm. Den talar givetvis sitt tydliga språk om inomhusklimatet på vintern i en normal japansk bostad. Plagget är ju som synes inget man går ut i, utan bara avsett att bäras när man är ensam hemma eller tillsammans med någon man inte behöver skämmas inför. Och för den som vill veta, så ja, den har en fallucka där bak när man behöver göra ett hastigt toalettbesök.