Gulliga maskotar över hela Japan

Att japaner, nästan oavsett kön eller ålder, är förtjusta i allt som är “kawaii”, dvs gulligt, är ju idag ett känt fenomen även i västvärlden, då japansk manga och anime nu är relativt spritt över världen. Och när en sådan figur blir känd så finns det nästan ingen gräns för hur mycket och hårt den marknadsförs på produkter av alla de slag.

En intressant vinkling på detta fenomen, är att det inte är begränsat till tecknade figurer i serietidningar eller animerad film. Även län, städer och till och med landets regionala polisstyrkor har en maskot. De dyker upp på affischer och på TV men även på allehanda produkter som plastfigurer och mjuka dockor. Ett smart sätt att få upp värdet på sitt varumärke från unga år.

Bilden här längst upp föreställer maskotar från tre av landets poliskårer. Den längst till vänster är Tokyo stads polissymbol. Han heter Pipo-kun, där kun är ett ord man lägger till efter en pojkes eller en ung mans namn, antingen förnamnet eller efternamnet. Pipo är ljudet från polisbilars siren.

Björnen här nedanför står som symbol för länet Kumamoto nere på Kyushu. Det den maskot som nog har kommersialiserats allra hårdast. Han heter Kuma-mon.

Arbetskraftsbrist i Japan

Som alla vet så är Japan ett land där demografin inte kan beskrivas som idealisk med ett stort antal långlivade pensionärer parallellt med låga födslotal. Resultatet blir till slut en akut brist på arbetskraft. Även om japanska företag är duktiga på automatisering så klarar robotarna än inte av alla sysslor.

Sedan länge är det vanligt att japaner arbetar även efter att pensionsåldern infunnit sig. Antingen för att de vill vara aktiva eller för att de är tvungna för att deras pension är låg. Vi har t ex ett antal äldre män som alternerar som portvakt i vårt hus, och städgubben och städtanten på ett av våra närliggande varuhus, som gillar att snacka med en japansktalande utlänning, har båda fyllt 80. De som har privilegiet att ha arbetat på ett större företag, har vanligtvis fått ett avgångsvederlag som är ganska väl tilltaget. Såpass att man har haft råd att skaffa sig en liten butik eller annan form av etablissemang där man kan jobba efter pensionen.

Men nu räcker inte denna del av arbetskraften till. Nu har det gått så långt att man lättat på visumregler och välkomnar utlandsfödd arbetskraft i allt större antal även när det gäller mindre kvalificerade tjänster. Två märkbara exempel är jobb i restauranger och närbutiker. Flera av våra närbutiker i grannskapet har icke-japaner bakom disken. Nepal, Pakistan, Myanmar och Uzbekistan är några av hemländerna. En krog runt hörnet i en större kedja har en ung tysk herre som kommer med maten och drycken och en pytteliten krog med yakitori på menyn en bit bort har en ung kinesisk dam som hjälper till med både grillning och upphällning av dryck.

Japans risbönder är ett utdöende släkte. Lösningen heter robotisering och import av arbetskraft.

Foto: Chen Te via Pexels

En sektor som är särskilt drabbad är jordbruket. Snittåldern på en japansk risbonde är 69 år och antalet aktiva risbönder har minskat med 60% sedan 1985. Jag såg nyligen ett TV-program som visade ett antal unga thailändska män som arbetade på en risåker här i Japan. Om man inte välkomnar mer av denna arbetskraft så kommer man helt enkelt att få problem med mathushållningen.

Här ser ni några exempel på platsannonser på engelska. Vi har här ett icke-definierat jobb på en flygplats, jobb som guide och biljettförsäljare i Tokyo Sky Tree, en minst sagt "högt uppsatt" tjänst, butikschef på en bento-butik och, sist men ganska vanligt, jobb som vakt vid vägarbeten där man ser till att trafiken flyter kring arbetsplatsen och att ingen disträ fotgängare går och drattar ned i hålet i gatan. Man ser dessa vägarbetsvakter nästan hela tiden om man åker runt på stan, och jag har nog aldrig sett någon som inte har nått pensionsåldern.

Honda satsar på återanvändbara raketer

Honda, som ju varit aktiv på marknaden för små så kallade "business jets" med sin Honda Jet sista decenniet, har nu siktet inställt på ännu högre höjder. Igår, den 17:e juni, genomfördes ett framgångsrikt test med en återanvändbar raket uppe på Hokkaido. Den sköts upp och återvände sedan ganska snabbt och gjorde en perfekt landning (kolla in det hela i videon här ovan). Får mig att komma ihåg gamla filmer och tecknade serier från tiden före flerstegsraketer, t ex Tintins Månen Tur och Retur!

Honda planerar att genomföra satellituppskjutningar 2029.

Toyota har under tiden planer åt samma håll, men man har istället för att utveckla det hela på egen hand investerat i ett företag vid namn Interstellar Technologies, även det uppe på Hokkaido, närmare bestämt i Taiki. Detta samhälle som bara har ca 5,000 invånare, har blivit ett centrum i norra Japan för rymdrelaterade aktiviteter, ett Japans Kiruna kan man säga.

Rekordförsäljning av nya Nintendo Switch 2

Nintendo, som går från framgång till framgång, har precis släppt sin nya spelkonsol Switch 2. Trots högre pris och tariffpåslag så har det blivit den största introduktionen av ny hårdvara från företaget någonsin. Under de första fyra dagarna såldes hela 3,5 miljoner enheter globalt. Företaget räknar med att man kommer att sälja minst 15 miljoner Switch 2 under innevarande räkenskapsår som löper fram till sista mars 2026.

Switch 2 har större skärm än föregångaren med högre upplösning - 1080p - och om man kopplar upp den till en TV så får man en upplösning upp till 4K.

Haneda och Narita återigen bland världens bästa flygplatser

Skytrax World Airport Awards har genomfört årets enkäter och resultatet har offentliggjorts. Tokyo Haneda kom på tredje plats samtidigt som samma flygplats blev vald till världens bästa inrikesflygplats. Tokyo Narita kom på femte plats.

Haneda fick också utmärkelse som världens renaste flygplats, vilket nog för övrigt kan gälla alla japanska flygplatser (min hygienfixerade mamma utbrast "ja här ser man att någon förstår hur man skurar ett golv!!" när hon anlände till Tokyo). Haneda har tidigare blivit "den flygplats i världen där man löper minsta risken att förlora sitt bagage" och Narita har tidigare valts till “världens godaste flygplats”.

Här har ni hela tio-i-topp-listan. Märk att platserna ett till och med sex upptas av flygplatser i Asien.

1. Singapore Changi

2. Doha Hamad

3. Tokyo Haneda

4. Seoul Incheon

5. Tokyo Narita

6. Hong Kong

7. Paris Charles de Gaulle

8. Rome Fiumicino

9. Munich

10. Zürich

Nu möjligt att hitta varma källor i Japan där tatueringar godtas

Det är ju numera extremt poppis i västvärlden att skaffa sig en eller flera tatueringar. Vi har i två inlägg tidigare skrivit om den japanska attityden till tatueringar, här och här, där vi poängterat att den starka kopplingen mellan tatueringar och organiserad brottslighet gör att de flesta japaner har en något avog inställning till fenomenet.

Men på senare tid har det hela mjukats upp en del. Detta dels för att man idag ser yngre japaner med tatueringar och antalat verkar öka, och dels för att värdshusen vill kunna locka några av de 30-40 miljoner utländska turister vi har varje månad numera.

Tidigare var det oftast lönlöst att försöka få ett dopp i en varm källa om man var "illustrerad". Numera finns det dock värdshus med varm källa som faktiskt godtar tatuerade gäster. Här har ni en lista på engelska med 30 källor över hela Japan som modifierat sina regler. Observera dock att reglerna kan variera något; ofta kan man få hoppa i badet om man klistrar över tatueringen med ett plåster, men det fungerar bara om man har relativt små tatueringar. Är man tatuerad över halva kroppen så är det fortfarande kört.

Säkrast är nog att kolla med värdshuset i förväg. Märk också att det kan vara ont om engelsspråkig personal på värdshuset.

Ute i naturen kan man ibland se snöapor som värmer sig i varma källor. Du behöver alltså inte riskera att dela ditt vatten med aporna!

Foto: Francesco Siani via Pexels

Att tänka på när man bor på ett klassiskt japanskt värdshus med varm källa.

1. Man tar av sig skorna vid ingången till värdshuset och ser dem igen enbart om man ska gå ut på promenad eller ska åka vidare.

2. I rummet finner man yukata, en bomullskimono som man byter om till och sedan har på sig under hela vistelsen. Man går barfota i värdshuset utom när man ska gå på toaletten där det finns ett par tofflor i plast som man har på sig på toan. Kom ihåg att ta av dig dem när du lämnar toaletten, och vänd dem åt rätt håll så att nästa toabesökare inte besväras i onödan.

3. I dag har de allra flesta värdshusen könssegrerade bad. Se till att du inte går fel.

5. Från det att du går in i (eller ut till) bassängen tills dess du går upp ur vattnet, så är du naken.

4. Eftersom alla badar i samma vatten, så måste man tvätta sig ordentligt (och skölja bort allt tvållödder) innan man går ned i bassängen.

5. Att bada i Japan är, eller skall vara, en nästan meditativ upplevelse. Så har ni tagit en öl på rummet och sitter och snackar med hög röst i badet så får ni onda ögat. Japanska badare kan till och med lämna badet i protest. Om ni hör någon säga “urusai” så vet ni att man klagar på er samtalsvolym. Det betyder bland annat “högljudd” eller “störande”.

6. Det finns ingen begränsning på hur många gånger ni kan bada under vistelsen. Vid några tillfällen har jag inte kunnat sova och gått ned och badat vid 04-tiden. Inga problem.

7. Man simmar absolut inte runt. Man sitter bara och har det bra.

8. Värdshus med rum där man har ett eget privat bad förekommer idag. En bra idé om du vill bada tillsammans med din tjej eller kille.

9. Det finns även hotell som ligger vid eller på en varm källa. Där kan reglerna vara lite annorlunda. Vill man sova i en riktig säng (på värdshusen är det i allmänhet madrass på golvet som gäller) och samtidigt ha tillgång till de sköna baden så är detta det riktiga valet.

Det faktum att man befinner sig i en helt annan miljö än man har hemma, samtidigt som man byter om från sina vanliga kläder till en yukata, gör att man känner sig väldigt avlägsen den normala vardagen, vilket medför att man slappnar av på ett helt annat sätt än om man halvligger framför TV-apparaten hemma.

Den här grabben kommer tyvärr inte ned i ett onsan-bad då han är uppenbarligen en medlem av ett yakuza-gäng.

Stölder i Japan

Att Japan är ett extremt säkert land med ytterst låg brottslighet är ju ett känt faktum. Man är visserligen inte världsetta då Armenien, Oman, Taiwan, Qatar, Förenade Arabemiraten och Andorra har ännu färre brott, men man kan med fog säga att risken för att utsättas för ett brott i Japan är väldigt, väldigt låg. I mitt eget fall så har jag inte blivit direkt utsatt för brott, inga ficktjuvar på tågen trots trängseln i rusningstid, men jag har glömt saker på tåg, i taxibilar, på offentliga toaletter och på krogen under mina 42 år i landet. Det mesta har kommit tillrätta, men två gånger har jag slarvat bort min plånbok och blivit bestulen på innehållet och en gång glömde jag min telefon som sedan aldrig kom tillbaka. Men i övrigt har allt jag slarvat bort återfunnits och överlämnats till närmaste polisstation eller funnits på en tågstation i det fall det glömdes på ett tåg.

Man beräknar att åtminstone 80% av alla borttappade saker kan återlämnas till ägaren i Japan, en otrolig siffra. Men det finns dock två undantag från regeln om att man inte ska sno andras tillhörigheter: paraplyer och cyklar.

Paraplyställ utanför butiker och krogar i Japan där många likadana paraplyer står uppställda.

Detta är en gissning, men det finns nog uppemot en miljard paraplyer i Japan. Här hemma har vi över tio stycken. Grejen är att om man går ut utan paraply och sedan drabbas av ett kraftigt regn så får man helt enkelt gå in på närmaste 7-Eleven och köpa ett plastparaply för några svenska tjugor. Och det är kanske den ansenliga mängden som gör att folk tycker att det inte spelar någon roll om man "lånar" ett paraply. Utanför krogar eller butiker finns det oftast ett paraplyställ där man anmodas ställa sitt våta paraply så att lokalens golv inte blir vått eller smutsigt, och då de flesta paraplyerna är av genomskinlig plast så är det ibland svårt att veta vilket paraply som är ens eget, så det kan hända att folk tar någon annans paraply utan ont uppsåt. Jag brukar nuförtiden sätta en bit tejp i en gräll färg på handtaget för att särskilja mitt paraply från andras.

Japanen har på senare år blivit mera noggrann med att låsa sin cykel.

Cyklar är lite mer svårbegripligt, men det har stulits en hel del cyklar i Japan. Tjuven har kanske missat sista tåget utan pengar till en taxi, och densamme kanske tröstar sitt samvete genom att anta att cykeln kommer att fraktas bort till de "cykellager" dit kommunen fraktar cyklar som är felparkerade dit sedan ägaren kan gå för att fråga efter sin cykel. Stölderna har dock minskat kraftigt då folk numera blivit duktiga på att låsa cykeln, och då inte enbart med det inbyggda låset utan även med svårforcerade kablar i ett eller båda hjulen.

Så rådet är enkelt: Gör ditt genomskinliga plastparaply mindre anonymt med någon slags märkning (eller köp ett färggrant paraply som står ut från mängden) och se till att ha ett ordentligt lås på din cykel i Japan.

Sommarfestivaler i Japan är värda ett besök

Japan är förmodligen det festivaltätaste landet i världen. Vi har skrivit flera inlägg om japanska festivaler genom årens lopp (Japanbloggen har faktiskt fyllt 12 år!). Du har inläggen samlade här om du missat något av dem.

Nu när sommaren står för dörren, så är det lämpligt att berätta om att sommaren är den absolut mest intensiva festivalsäsongen. Man är lättare klädd och det är varmt även på kvällen när man t ex ska titta på fantastiska fyrverkerier, och ölen är kall och god, inte minst.

Festivalerna är oftast gamla traditioner som vårdats ömt över generationer. De har ofta en historisk och/eller religiös bakgrund. Men det finns även moderna varianter, ja till och med festivaler med utländsk bakgrund. Jag har varit på både brasilianska och thailändska varianter här i Tokyo.

Här har ni en sajt på engelska med en förteckning över sommarens festivaler i olika delar av landet. Inga länkar tyvärr, men det mesta kommer upp med en sökning på Google.

En så kallad o-mikoshi är ett mobilt tempel. Om de är hyfsat små så bärs de runt på ett antal mäns axlar men är de så här stora så går de på hjul som synes.

Jag föredrar nog att besöka festivaler på kvällarna. Mera godis för ögat, liksom.

Det finns alltid ett otal gatustånd med japansk “street food”, allt tillagat där och då. Ingen risk att behöva gå på krogen efteråt.

Som sagt så rekommenderar jag kvällarna. Mycket fint att titta på.