UNIQLO till Sverige?

Vi har svenska vänner och bekanta som i princip inte har med sig några ombyteskläder när de kommer till Japan. Istället köper de det som behövs på närmaste Uniqlo-butik direkt efter ankomst (Uniqlo har butik ute på Narita redan). Maken till prisvärda och tidlösa kläder finns det nog nämligen inte. En pikétröja av god kvalitet kostar ca 170 kronor, och halva det priset om det är realisation. Denna bloggares "Steve Jobs"- eller "Albert Einstein-garderob" (de var ju båda kända för att nästan bara ha flera exemplar av samma plagg i garderoben för att slippa tänka på klädval) är faktiskt till stora delar Uniqlo: tröjor, kalsonger och strumpor kommer nästan uteslutande därifrån. Undantaget är jeansen som kommer från likaledes japanska Edwin.

Nu ryktas det - igen - om att Uniqlo är på väg till Stockholm. Man har sedan länge en förkrossande stor marknadsandel i Japan, så enda sättet att fortsätta att expandera är att etablera sig utomlands, vilket man också aggressivt gjort sista decenniet. Stötestenen i Stockholmsalternativet har varit problem med att hitta rätt lokal, dvs centralt och stort. Nu kanske man har hittat rätt i form av Sverigehuset mittemot NK, där Illums Bolighus ska flytta ut nu i augusti.

Utan tvekan kommer Uniqlo att fungera bra på Sverigemarknaden. Enkelt, snyggt och bra kvalitet till ett lågt pris. Om det nu inte strular med Vasakronan, som äger Sverigehuset.

En lite längre artikel om detta hittar du i Veckans Affärer här.

Okinawa - för den som inte tror att Japan kan erbjuda tropiska paradis

Bara helt kort - vi ska återkomma med mera information om sydvästra Japan - Okinawa framför allt - där det är tropiskt väder större delen av året. Att tro att man måste försaka solen och värmen och det genomskinliga  vattnet bara för att man åker till Japan istället för Filippinerna eller Thailand är alltså ett misstag. Sådant finns lättillgängligt även i Japan, fast bara inte kring Tokyo. Tänk på Tokyo som Stockholm och Okinawa som Mallorca, ungefär - fast i samma land.

Man kan nå Okinawa antingen med inrikesflyg från Tokyo eller andra centralt belägna orter, eller så kan man flyga in från ställen som Hong Kong, Shanghai eller Taipei, till exempel; från Taipei eller Shanghai är det i princip bara ett stenkast. Oftast ganska billigt med dagens mångtaliga asiatiska low-cost carriers.

Denna vackra vy här ovan ut över havet fotades denna sena eftermiddag av en kompis på besök där nere.

På dagtid kan det se ut som ni ser här nedan. Som synes är vattnet mycket genomskinligt, och området är med rätta populärt bland både japanska och utländska sportdykare. Dessutom är det inte lika smockfullt hela året som vissa andra mera PR-inriktade områden i resten av Asien. 

Men man kan räkna med att antalet besökare kommer att öka exponentiellt i framtiden. Varmt klimat, fina bad, trevliga människor, god mat och hyfsat prisläge; passa på innan stränderna på Okinawa är knökfulla.

View fullsize

Inga överdrivet stora folkskaror på stränderna på Okinawa.

Foto: Miyuki Asano

View fullsize

Okinawa erbjuder fina vatten för alla sportdykare.

Foto: Miyuki Asano

CNN ger Tokyo idel höga poäng

CNN har sammanställt en lista över de 50 saker som gör Tokyo till världens trevligaste stad. Det verkar inte vara någon speciell rangordning och man kan diskutera om diverse saker verkligen platsar på en lista av detta slag, men den kan hur som helst ge dig en fingervisning om varför det är svårt att bli uttråkad i den här staden. 

Det är föga förvånande att hela 19 av de 50 sakerna som tas upp i listan har att göra med ätande och drickande.

En annan viktig faktor som påverkar Tokyo-livet i positiv riktning är de ytterst väl fungerande tågsystemen.

Foto: Public Domain

Kryssningsfartyg kan bli hotell under OS i Tokyo 2020

Som vi berättat om tidigare, så har Tokyo ett stort problem i samband med Sommar-OS 2020, nämligen det stora antalet besökare. Man räknar nu på fullt allvar med att antalet utländska besökare kommer att nå 40 miljoner under 2020, upp från 24 miljoner - redan det ett nytt rekord - under förra året. Även om man nu frenetiskt bygger nya hotell, renoverar gamla hotell, bygger om skolor och kontorsbyggnader till hotell och underlättar för privatpersoner att hyra ut sina bostäder, så fruktar man att det inte kommer att räcka till. Därför har ett förslag lagts om att boka in kryssningsfartyg som kan erbjuda kost och logi i Tokyos och Yokohamas hamnar.

Detta är inte första gången detta alternativ har utnyttjats; både i Sochi och i Rio de Janeiro användes kryssningsfartyg som komplement till hotell.

Apropå kryssningsfartyg så planerar amerikanska Royal Caribbean Cruises att börja åka till Japan med ett av världens största passagerarfartyg under 2018. Fartyg är av så kallad Oasis-klass som kan forsla hela 5,400 personer. Idag dockar man i Singapore, Hong Kong och Shanghai, och då intresset för resande till Japan är på ett all-time-high, är man angelägen om att även kunna anlöpa japanska hamnar. Problemet är att det i dagsläget inte finns någon japansk hamn som kan ta sig an ett såpass stort fartyg. Förhandlingar pågår dock med olika hamnar för att komma fram till uppgraderingar som medger större fartyg.

Företaget, som redan sedan tidigare åker på Japan, fast med något mindre fartyg, menar att antalet Japan-resande kunder kommer att öka med 160% från 2015 till 2018, till 800,000 personer.

Svensk midsommar i Japan

Ett inlägg om midsommarfirande i Japan blir ett kort inlägg; det generella japanska midsommarfirandet existerar helt enkelt inte. Man har alla möjliga festivaler under sommaren, men inget som specifikt firar midsommar.

Det finns dock ett unikt midsommarfirande av svensk modell (minus supandet), och detta sker uppe på Hokkaido, där det faktiskt finns ett samhälle som skulle kunna vara en typisk svensk villaförort, komplett med röda stugor med vita knutar. Det kallas Sweden Hills och är relativt känt för sin i Japan unika atmosfär. De som bor där är nästan utan undantag “Sverige-nördar”, med många besök i Sverige bakom sig, en Volvo i garaget och en nästan outsinlig kunskap om Sverige.

Här är foton från detta japanska midsommarfirande i svensk stil från Kameratrollet.

Glad midsommar till alla läsare! Vi här på bloggen ser fram emot lite sill, öl och nubbe i morgon!

Mangareklam för snabbbnudlar

Självklart är det så - som i resten av världen - att de flesta som konsumerar snabbnudlar i Japan är yngre människor utan feta plånböcker. Därför är det inte förvånande att Nissin, världens största producent av snabbnudlar, använder sig av ett formspråk från manga- och anime-världarna i en ny reklamfilm. Ungt, romantiskt, sentimentalt - men så kan man ju alltid trösta sig med en varm kopp ramen..

10 tips för dig som rör dig i den japanska stadsmiljön

Det finns ett antal saker som det kan vara bra att ha i åtanke när man rör sig ute på stan i Japan (och med stad menar jag en typisk japansk storstad). En del självklara men andra något man kanske inte föreställer sig förrän man är här på plats.

 
Stå till vänster i rulltrappan i Tokyo, till höger i Osaka

I stadens rulltrappor brukar folk uppmanas att stå stilla med ena handen på ledstången. Om man gör som man blivit tillsagd, så ska man komma ihåg att man då står till vänster i trappan om man befinner sig i Kanto-regionen, där vi bland annat återfinner Tokyo, men att man istället står till höger om rulltrappan befinner sig i Kansai-regionen, dvs Kyoto, Nara, Osaka och Kobe, för att nämna de mest kända orterna.

Ofta halkiga underlag när det regnar

Utanför diverse “finare” etablissemang händer det att man vill imponera med dyra material i golvet, dvs finputsad sten av olika slag. Dessa material kan ofta bli glashala när det blir vått. Tänk alltså på vilka sulor du har på skorna när det regnar eller har precis regnat ute. 

Man är också ofta dålig på detta med dränering, så när det regnar blir det ofta många pölar på gatan. Skor som är relativt vattentåliga är alltså ett plus på regniga dagar.

Var försiktig när du ska gå över vid ett övergångsställe

Japan verkar inte ha någon lag mot att köra mot gult ljus, bara mot rött. Väldigt många bilister chansar nämligen på att hinna över före rött ljus, och de vet dessutom att det går några sekunder från det ögonblick då bilisten får rött ljus till dess att fotgängarna får grön gubbe, och räknar alltså med att hinna över innan det blir grönt för de gående. Detta är ofta en alltför optimistisk beräkning, och det inträffar därför inte alltför sällan att bilen passerar över övergångsstället när det redan blivit grön gubbe. Kolla därför alltid in att bilarna har stannat innan du korsar gatan. 

Japaner går fort i arbetet men ofta väldigt långsamt när de är lediga

Ska man på väg till ett mål passera ett kommersiellt område under helgen eller annan ledig dag, så kan det spara tid att gå runt hela området. Japaner, som givetvis nästan alltid är snabba och flitiga på jobbet (om de inte jobbar inom det allmänna), blir nämligen ofta riktiga sengångare när de har ledigt. Som om att de vill kompensera för jäkten under arbetsveckan. De är ofta dessutom ganska omedvetna om att de har en jäktad människa bakom som vill komma fram lite snabbare.

Ta av dig ryggsäcken på tåget

Många utländska turister tänker inte på hur snabbt ett tåg kan fyllas på i det här landet. En ryggsäck på ryggen kan bli en murbräcka som nästan knuffar omkull folk när det fylls på med passagerare. Ta av den och ställ den på golvet eller lägg den på hyllan ovanför sätet.

Kvinnofridsvagnar på tåget

På grund av det tråkiga fenomenet chikan, män som tafsar på kvinnor, så har många tågbolag designerat ett par vagnar till speciella “kvinnofridsvagnar” under morgonens rusningstid, oftast fram till 10-tiden, ungefär. Dessa har skyltar som säger att det handlar om en vagn enbart för kvnnnor. Det brukar stå 女性専用車両, dvs “vagn endast för damer”.

Ibland långa avstånd inom samma t-bane- eller tågstation

Om du har en tid att passa, så är det bra att vara medveten om att man vid linjebyten på en och samma station kan se sig tvingad att promenera 500 meter eller längre för att byta linje. Om du inte är förtrogen med stationernas interna layout, så är det alltså bra att ha en tilltagen tidsmarginal.

Olika biljettsystem på bussen

Ska man åka buss, så är det vanligaste i innerstäderna att man går på längst fram och betalar en fast avgift, antingen kontant eller med ett RFID-kort som SUICA eller PASMO. Lite längre ut från stadskärnorna kan det dock vara så att man istället går på på mitten av bussen, där en biljettmaskin står och väntar med en utspottad biljett som man tar utan att betala. Sedan kan man på en display framme vid föraren se hur nya priser tickar fram ju längre man åker. Biljetten berättar alltså var du klev på, och du betalar sedan vid avstigningen beroende av hur långt du har åkt.

Detta t-banetåg kan drivas av tre eller flera järnvägsbolag samtidigt; Tokyo är för stort för att ett enda företag ska kunna ta sig an det hela.

Samma tåg men plötsligt nytt järnvägsbolag

Detta med att navigera runt Tokyos komplicerade tåg- och t-banesystem var en klurig grej i början av min karriär i Japan. Det har på sätt och vis inte blivit lättare, då det har tillkommit ett antal linjer och många nya stationer sedan dess, men idag kan jag istället läsa tecknen och har 35 års erfarenhet av att åka tåg här.

En detalj som skiljer sig från de flesta andra länder och städer, är att en och samma järnväg kan ägas och drivas av flera olika företag. Tokyu-bolagets Toyoko Line börjar nere i Yokohama och åker till Shibuya. Där byter linjen (samma järnväg, samma tågset) namn till Tokyo Metro Fukutoshin Line; det blir också ny personal och nya röster i högtalarna. Under detta namn går linjen i nordvästlig riktning och passerar knutpunkten Ikebukuro. En liten stund senare, i Kotake-Mukaihara, kan den i vissa fall svänga av och förvandlas till Seibu Ikebukuro Line; fortsätter den rakt fram så går den till Wakoshi där den antingen stannar eller byter namn igen till Tobu Tojo Line. Det finns flera andra exempel på samma fenomen i Tokyo: ett företag på ena sidan stan, sedan t-bana inne i stan och till sist ett tredje (eller fler) företag på andra sidan stan.

Det krångliga är att man i dessa fall inte har integrerade data- och biljettsystem, så det är fullt pris på varje linje. Går man på på en station precis före ett bolagsbyte och åker bara en station efter bolagsbytet blir det alltså lite dyrare än man kan tro, då man då får betala för två lägstaprisbiljetter.

Var får man - eller inte - äta och dricka

Japaner tycker generellt att det är dålig stil att äta och dricka medan man är ute och går, så undvik det om du kan. Att sitta på en parkbänk eller på en duk under körsbärsträden en vårkväll är dock helt OK. Man bör normalt inte heller äta eller dricka när man åker lokala tåg. Om du däremot åker med ett långdistanståg som exempelvis Shinkansen, så har varje säte en stolsbricka och det kommer till och med en dam som saluför mat och dryck, så där är det givetvis inga problem. Tänk dock på att många japaner passar på att ta igen förlorad nattsömn när de åker tåg, så försök att hålla volymen ganska låg även om ni druckit ett par öl.

Ibland dålig kvällsbelysning och ojämna underlag

Många gator med enbart bostadshus eller butiker och restauranger som inte har nattöppet kan upplevas som mörka, då det kan vara långt mellan lyktstolparna och de kan lysa med ett relativt svagt sken. Detta tillsammans med det faktum att gator och trottoarer inte alltid är perfekt plana, gör att man måste försöka se hur man går ibland. Det är inte samma risker som i vissa andra asiatiska städer, där det kan gapa stora hål i trottoaren, men det är ändå ett gott råd att försöka hålla koll på gatan framför en om man är ute sent på kvällen, speciellt om man dessutom har några innanför västen.

YKK - tre bokstäver på dina blixtlås

När jag var en liten grabb så minns jag att jag undrade vad YKK stod för. Jag trodde att det var ett eget ord, de där tre bokstäverna som var inpräntade på nästan alla blixtlås vi hade i huset. Det lät lite finskt, så jag inbillade mig att blixtlåsen var tillverkade i vårt grannland (det här var ju på den tiden då de flesta plagg svenskar bar på faktiskt var gjorda i Sverige eller i något närliggande land).

Döm om min förvåning när jag 15 år senare här i Japan fick veta att det var en förkortning som stod för Yoshida Kogyo Kabushiki-gaisha (Yoshida Industri AB), Japans och hela världens största tillverkare av blixtlås.

Tadao Yoshida bildade San-es Shokai i Tokyo 1934 för att marknadsföra olika fästen, knappar och dylikt för textilbranschen. Efter kriget, i januari 1946, bytte man namn till YKK. Då hade man egen tillverkning av blixtlås, men det var en bökig och handgjord process som inte var speciellt lönsam. Detta ändrade man på 1950, då man köpte en maskin från USA för att automatisera processen. Det ledde till förbättrad kvalitet, lägre pris och större försäljning.

Och på den vägen är det. Idag har man tillverkning i 71 länder och försäljning överallt där man tillverkar och/eller säljer kläder med blixtlås eller andra fästanordningar. Man tillverkar och saluför dessutom byggnadsdetaljer i aluminium och diverse maskinutrustning (ett vanligt fenomen i Japan, där företag ofta utvecklar egna maskiner och robotar som sedan kan bli en egen produktkategori - att Sony tillverkar och saluför industrirobotar är det få som känner till, exempelvis). 

YKK omsätter årligen drygt 50 svenska miljarder. Inte illa pinkat för att i stort sett bara handla om en såpass trivial produkt som blixtlås.