Det är ju ett känt faktum att Japan ligger efter en del vad gäller jämlikheten mellan könen. När jag skriver "en del" menar jag i själva verket "ganska rejält". Vid en internationell jämförelse så ligger Sverige på fjärde plats, efter Island, Finland och Norge, medan Japan hamnar på 104:e plats!
De japanska gubbarna i toppen börjar dock sakta men säkert inse att detta dels inte är någon speciellt bra reklam för Japan, som givetvis gärna vill framstå som modernt och avancerat i alla avseenden, och dels inte är bra för den japanska ekonomin. Premiärminister Abe har på senare tid allt oftare och allt mera intensivt pratat för att kvinnorna måste få ökade möjligheter till att skaffa sig en meningsfylld roll på arbetsmarknaden.
Förra veckan kom ett positivt besked i frågan, om inte annat så tills vidare symboliskt mycket viktigt. Det meddelades att Haruno Yoshida, kvinnlig VD på British Telecom Japan skulle få en plats som vice-ordförande på Board of Councillors på Keidanren - Japan Business Federation - Japans mäktigaste affärs- och industriorganisation.
Yoshida är kvinna, hon är frånskild mamma, hon har varit gift med en utlänning och bott många år utomlands. Hon borde alltså med normala, konservativa japanska mått mätt vara ute ur leken från första början. Nu blir hon den första kvinnan någonsin i en av de mest konservativa och totalt mansdominerade organisationerna i landet.
Antingen blir hon en skyltdocka utan praktisk betydelse (som när Sanyo anställde Tomoyo Nonaka - en TV-hallåa - som VD för ett antal år sedan); "en blomma på kontoret", om man ska uttrycka sig japanskt manschauvinistiskt, eller så får hon ordentligt genomslag genom att driva storföretagen mot att både anställa, behålla och befordra sina kvinnliga krafter istället för att ignorera eller aktivt motarbeta kvinnor "för de ska ju ändå få barn och sluta". Jag lutar åt att Yoshida får göra det senare, faktiskt. Helt enkelt för att hon verkar vara en person som ser till att saker och ting händer. Får hon inte den möjligheten, tror jag inte att hon finner sig i att sitta i en passiv roll. Då slutar hon nog hellre, vilket givetvis skulle sprida ett löjets skimmer över de kvarvarande gubbarna.
Samtidigt kommer det nya siffror om ännu lägre födelsetal i Japan, så det är verkligen på tiden att någon sätter press på att få undan alla de strukturella och kulturella hinder för att kvinnor ska kunna både ha en karriär och skaffa barn i Japan.
