Japan kan å ena sidan vara extremt nytänkande och progressivt, men å andra sidan kan landet sitta fast i urgamla sedvänjor som uppriktigt sagt retar gallfeber på vem som helst som inte är som de flesta japaner är, dvs vana att följa ledet. När gamla kappsäckar tynger ned en alldeles i onödan borde det vara dags att förpassa dem till förrådet för gamla pittoreska saker som man kanske kan tänka kring lite nostalgiskt, men knappast använda igen. Röksignaler var säkert bra en gång i tiden, men internet är nog bättre idag. Det handlar väl kanske om det faktum att man fram till andra halvan av 1800-talet i princip hade medeltid i det här landet. Det är ju bara tre generationer sedan man blev ett "modernt" land, och i Japan går ränderna inte ur så lätt.
Här är två exempel på grejer man borde reformera igår.
Årtal borde ju vara en internationell standard, eller hur? I Japan använder man givetvis den gregorianska kalendern, där vi i år skriver 2013, men det intressanta är att man inhemskt och parallellt använder ett helt eget system, där man räknar i eror definierade som kejsarens aktiva period. Vi har i år Heisei 25. Japans kejsare har alla haft ett officiellt kejsarnamn som också blir namnet på eran. Nuvarande kejsaren tog över titeln efter fadern 1989, som då alltså blev sista året på förra eran, Showa 64, och samtidigt Heisei 1. Innan Showa hette eran Taisho och dessförinnan var det Meiji.
Snabb fråga: Vilket år i den gregorianska kalendern var Meiji 10? En fråga som väldigt få japaner kan svara på på rak arm. Idag finns det faktiskt program för telefonen som snabbt kan ge det svaret; en verklig räddare i nöden ibland.
Här finns även en webbsida där man enkelt kan kolla vilket år som är vilket.
Japan verkar tycka nästan illa om heltäckande standarder. Det är aldrig bestämt huruvida man ska skriva 2013 eller Heisei 25. Det varierar vilt på alla formulär som man behöver fylla i i det här landet. Min bankbok (jo, man har fortfarande bankböcker här) har t ex alla datum i japanskt kejsarformat. Ni förstår kanske att detta med synkade databaser är lite jobbigt i det här landet.
Nästa grej är siffror generellt. Upp till och med 9,999 är allt OK, likadant som överallt annars. Det är i och med 10,000 som det blir jobbigt. 10,000 är nämligen inte "10,000", utan istället "1 man". En miljon är inte en miljon utan istället 100 man och tio miljoner blir 1000 man. 100 miljoner är nästa speciella anhalt som då blir 1 oku. En svensk miljard blir tio oku. En svensk biljon (en etta följd av 12 nollor) blir 1 cho. Med andra ord så är stora siffror bökiga i Japan. Pratar man BNP eller bara större företags omsättning, så är det svårt med simultantolkning.
Jag tänkte sätta ihop en serie inlägg om allt som är bra och mindre bra med livet i Japan. Det finns både ris och ros i det här landet. Mera ros, men riset är också på sin plats!