60 yen för 20 cigaretter på 60-talet - nu 460. Tobaksmonopolet försökte få kvinnor att börja röka på den tiden.
Man kan ju tycka att det nu, när det är 2014, borde vara självklart att alla länder med någon form av högre utbildningsväsende redan borde ha infört rökförbud på allmän plats för folkhälsans skull. Japan är dock ett hostande undantag från den regeln; utan tvekan det G7-land som röker mest och som har de svagaste regleringarna av tobaksrökning. Det har blivit bättre under mina år i Japan, men det går långsamt.
Som vi skrev om här, så har tobaksrökandet stadigt minskat i Japan, både tack vare bättre upplysning och högre hälsomedvetande samt det enkla faktum att det blivit mer än dubbelt så dyrt att röka samtidigt som lönerna har stått stilla eller till och med sjunkit de senaste 20 åren. När jag anlände till Japan så fanns det i princip ett askfat på vartenda kafé- och restaurangbord i hela landet. Det fanns rökvagnar på tågen och rökavdelningar på flyget. Det var i princip omöjligt att undkomma alla bolmande karlar (för det var nästan uteslutande män som rökte på den tiden). Samma sak på kontoren. Det fanns inga rökrum, utan alla kunde röka efter eget behag vid sitt eget skrivbord. Då de allra flesta kontor i Japan är av modellen öppet landskap och borden står uppställda i direkt anslutning till varandra, så ledde detta givetvis till ganska obehagliga miljöer för de som var allergiker.
Idag är det betydligt bättre; många restaurang- och cafékedjor har nu hyfsat separerade rökavdelningar. Flygen är helt rökfria och de flesta tåg är helt rökfria eller försedda med separata och med tiden allt mindre rökavdelningar. Några få stadsdelar har till och med infört rökförbud på gator och torg utom på specificerade "rökrutor". Det sista är dock fortfarande väldigt ovanligt, då myndigheterna hittills har valt att i det stora hela hålla tassarna borta från reglering av tobaksrökning; det har varit helt frivilligt om man som ägare av ett etablissemang valt att reglera rökarnas uppförande och placering. Den kedja som gått längst är, typiskt nog, utlandsägd. Starbucks är helt rökfritt på alla deras ca tusentalet fik runtom i landet.
Frånvaron av lagstiftning gör då tyvärr att alla de mysiga "hålen i väggen" som helt enkelt är för små för att kunna dela av lokalen i två avdelningar, väljer att låta rökarna hållas. Har man otur kommer man mitt emellan två storrökare som har en cigarett tänd i princip hela sittningen (jodå, storrökarna i det här landet fimpar inte mellan tuggorna eller klunkarna!). Att visa hänsyn till icke-rökare hör inte till vanligheterna, tyvärr.
Men, även om förändring i Japan oftast sker med hastigheter som får glaciärer att verka snabbfotade, så verkar nu något hända. Och som vanligt, frestas man att säga, så kommer inte förändringen inifrån eller underifrån, utan utifrån. Det handlar om att man nu på politiker- och byråkrathåll börjar inse att Tokyo kanske gör ett dåligt intryck på alla hälsofixerade idrottare och journalister som kommer hit till OS 2020. Därför har man nu tillsatt en kommitté för att diskutera ett eventuellt totalt rökförbud i allmänna lokaler.
Varför behöver man en kommitté som diskuterar ett sådant beslut? Ja, förmodligen för att skymma det faktum att de flesta riksdagsledamöter är äldre män som gärna röker när de är ute på sina dyra krogrundor, och att dessa ledamöter nu måste långsamt och försiktigt övertalas om att rösta mot sin egen vilja. Staten äger dessutom fortfarande 1/3 av Japan Tobacco och drar givetvis in tobaksskatt på varje sålt paket. Det är alltså ingen självklarhet att vi nu senast 2020 ska få rökfria krogar i landet, men jag är faktiskt hoppfull. Politikerna kommer att få en allt större internationell belysning nu inför och under olympiska spelen, och allt som kan göra att de tappar ansiktet gentemot utlandet kommer att kammas igenom och putsas upp. Risken finns dock att det blir en tillfällig anpassning och eventuellt bara inskränkt till de städer där arenorna kommer att stå. De som överlever all tobaksrök fram till OS får se.
