På samma sätt som dryckesvanorna i Sverige radikalt förändrats genom åren, så har samma sak skett i Japan. Förr i världen, fram till 1800-talets slut, dracks det i princip enbart sake (uttalas utan betoning på någon stavelse), dvs det bryggda "vinet" av ris, eller shochu, en destillerad spritdryck nära besläktad med vodka, gjord på vete, bovete, sötpotatis, sockerrör eller ris.
Ölen kom till landet i slutet av förrförra seklet och blev snabbt populärt. Det handlade i princip om den typ av lageröl som var och är populär i Tyskland, och man kan väl säga att man sedan dess förvaltat traditionen väl. De flesta ölsorterna i Japan är av god kvalitet med bra kropp, balanserad beska och fin eftersmak. Då japanerna äter en enormt varierad kost, allt från sushi till kraftigt kryddad mat från Kina, Korea eller Indien, måste ölen balanseras med stor fingertoppskänslighet. Japansk öl funkar därför bra till nästan all mat. Den mest populära ölsorten, Asahi Super Dry, kanske mest av alla, då det är den japanska öl som har minst egen karaktär. Det är ett lätt öl med relativt liten beska, så den passar verkligen till vad som helst. Jag tycker dock personligen att gamla klassiker som Sapporos Lager eller Ebisu och Kirins Classic Lager har ett helt annat smakspektrum att erbjuda utan att försaka anpassningsbarheten till olika sorters mat. Whiskeymärket Suntory, som tidigare gjorde ganska blaskig öl, gör nu bland de godare ölen med sitt Premium Malts.
Och apropå whiskey, så har man alltså tillverkat whiskey i Japan sedan 1870-talet, även om den kommersiella produktionen kom igång först på 1920-talet. Whiskeyn har varit lite nere i popularitet under ett par decennier, men har nu fått en uppsving i och med en framgångsrik kampanj för den färdigblandade whiskeygroggen Torys Highball som finns både på kran på baren/krogen och i burk på vilken livsmedelsbutik som helst.
När jag anlände till dessa öar 1982, var det i huvudsak två drycker som var riktigt stora, och det var öl och whiskey. Man började med öl och gick sedan över till whiskey med mycket is och vatten. Vin var en riktigt snobbig grej på den tiden, något som gemene man varken drack eller visste speciellt mycket om.
Idag, drygt 30 år senare, är ölen fortsatt mycket populär, men sedan har de flesta sorterna skiftat om i popularitet.
Så här ser rankingen ut idag (undersökningen är ett år gammal, men håller nog i år också). Kommentarerna är mina.
1. Öl
Välförtjänt. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Japan är på sjunde plats i total ölkonsumtion efter Kina, USA, Brasilien, Ryssland, Tyskland och Mexico, och räknat per capita hamnar man på 38:e plats med 43,5 liter per person och år. Med tanke på att japaner, till skillnad från många andra i denna liga, dricker allt annat också, så är det en respektabel siffra.
Shochu är den idag mycket populära japanska vodkan.
2. Shochu
Från att ha varit utpräglad proletärsprit, blev shochu ganska så plötsligt mycket populärt i höjd med millennieskiftet. Det finns ca 3,000 olika etiketter, och det fantastiska är att alla smakar olika! De flesta är utblandande till 20-25% alkohol, vilket gör dem lättdruckna även som måltidsdryck tillsammans med lite smakstarkare maträtter.
3. Fruktlikör (i första hand den mycket populära plommonvarianten)
Traditionell "tjejdricka" i Japan, men kan vara väldigt gott om den inte är för söt. Det är vanligt att man dränker plommon i shochu och låter stå några år under trappan därhemma.
4. Vin
Som sagt, för 30 år sedan var detta en dryck för de rika snobbarna. Vin skulle vara franskt och dyrt. Vanliga spritbutiker hade visserligen vin, nästan uteslutande från "japanska" märken där innehållet till nästan 100% var blandningar av mycket billiga bulkviner från diverse hörn av världen, men det var nästan utan undantag mer eller mindre odrickbart. Vinet blev en dryck även för medel-Tanaka när man upptäckte att rödvinets polyfenoler var nyttiga. Nu är Japan en av världens stora vinimportörer och man kan köpa drickbara importviner på närmaste snabbköp för under 60 riksdaler.
5. Sake (eller Nihonshu som det oftast kallas nuförtiden - "japansk alkoholdryck")
Kulturdrycken nummer ett i Japan (bredvid det gröna teet, givetvis). Ett riktigt hantverk som kan leverera en enorm bredd på smakerna. Bättre risviner bör avnjutas kylda. När James Bond får varm sake hos "Tiger Tanaka" i Man Lever Bara Två Gånger fastän det är inomhus, under sommarhalvåret och dessutom i ett förmodat lyxigt sammanhang som anstår en "double 0", så stämmer det inte riktigt med verkligheten.
6. Diverse starksprit (här klumpas konjak, rom, tequila, vodka och gin, etc, ihop)
Här pratar vi barvärlden, där många av världens mest kunniga bartenders skakar ihop sina mästerverk. Några av de bästa cocktails jag smakat har skakats ihop av japaner.
7. Whiskey
Japansk whiskey börjar nu äntligen uppmärksammas internationellt. Man gör fina grejer nuförtiden, även om volymprodukterna (en 75:a för 60 spänn) inte bör tas hem som present till pappa.
8. Makgeolli (uttalas ungefär "makkoli", ett koreanskt risvin med en mjölkaktig färgton, då det inte har filtrerats lika ordentligt som normalt risvin).
Denna dryck är förvisso standard på alla koreanska krogar i landet, men det är absolut ingen volymprodukt i Japan, även om försäljningen ökat efter att koreanska TV-såpor blivit populära i Japan. Japan har för övrigt egen "makkoli", dvs icke-filtrerat risvin, som då kallas nigori-zake, "smutsig sake".
Ja, som synes är det både det ena och det andra som slinker ned i de japanska struparna. Alkoholförtäring är inte förknippat med några moralbaserade regler överhuvudtaget. Så länge man sköter arbete och familj, så är det ingen som kommenterar varje-kväll-drickande (att dricka på lunchen är dock ett stort NO-NO om det är arbetsdag!). Alkoholen är generellt även prisbillig och den finns i princip överallt: på varuhus, snabbköp, närbutiker, kiosker på perronger för långdistanståg (och givetvis på själva tågen), i automater på gatan och så självklart på alla ställen där man kan förtära mat (förutom de flesta snabbmatställen i västerländsk stil).
Då jag ofta träffat svenskar som på vägen till Japan passat på att köpa en flaska tax-free-sprit någonstans, vill jag säga "bortkastad tid", då ni hittar i princip allt i alkoholväg runt hörnet i den här stan, och oftast billigare än på taxfree i Europa. Exempelvis så kostar en flaska Absolut vodka bara en dryg svensk hundring här.
En lämplig glosa att lära sig i detta sammanhang är givetvis kanpai, dvs "skål" på japanska. Det betyder ordagrannt "torrt glas", dvs "botten upp", men det är ingenting man behöver åtlyda. Det kan vara farligt att tro att det är en order, då de japanska värdarna är väldigt snabba på att fylla upp ditt glas igen om det ser lite tomt ut!
