Kisenosato, den ende japanskfödde sumo-brottaren med mästartiteln yokozuna, går i pension efter tre raka förluster.
Foto: fourtildes (Creative Commons license)
Kisenosato (riktigt namn Yutaka Hagiwara) har meddelat att han pensionerar sig från aktivt sumobrottande, detta vid blott 32 år fyllda. Han blev yokozuna, den högsta sumo-rangen, för två år sedan; den förste Japan-födde brottaren med den titeln på 19 år. Japanska sumo-fantaster jublade. Han var dock frånvarande med skador under en stor del av förra året, och nu under årets första turnering har han förlorat tre matcher i följd. Detta borde i de flesta västerländska fall bara innebära att man spottar i nävarna och tränar lite hårdare för att kunna komma igen lite senare, men de japanska tankarna kring skam och “förlorat ansikte” gör istället att han går i pension från det aktiva tävlingsbrottandet. Vad som driver detta ännu hårdare är att en yokozuna, till skillnad från lägre graderade brottare, inte kan gå ned till en lägre grad; han kan bara köra vidare alternativt lämna ringen, och går det dåligt så är då det minst förödmjukande att packa ihop det hela. Han blir istället troligtvis tränare av yngre förmågor.
Denna uråldriga japanska kampsport har det senaste decenniet faktiskt dominerats av icke-japaner, framför allt från Mongoliet, och att bara en japanskfödd brottare lyckats ta sig till toppen på sistone är givetvis en orsak till skamkänslor i detta sällsynt befolkningsmässigt homogena och i vissa fall inte så lite xenofobiska land. Jämför gärna med de flesta länder i Väst-Europa, där fotbollslag byter spelare mellan sina länder stup i kvarten utan att fundera på nationalitet.
