Nu har det passerat fyra år sedan den gigantiska trippelkatastrofen uppe på den nordöstra Japan-kusten, där de tre länen Miyagi, Iwate och Fukushima fick ta den värsta smällen. Jordbävning, tsunami och kapsejsat kärnkraftverk. Hur ser det ut idag?
Ja, på ytan har det hänt mycket. Förutom i området närmast kärnkraftverket i Fukushima, där man inte får vistas om man inte tillhör den specialutrustade personal som fortfarande jobbar non-stop med att hålla det aktiva kärnbränslet nedkylt och stoppa ytterligare läckage (vilket går mer eller mindre bra), så har mycket av infrastrukturen, i form av vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser, byggts upp igen. Vad som däremot fortfarande hankar efter är byggandet av bostäder, skolor och sjukhus. Ungefär 400,000 hem förstördes den 11:e mars 2011, och det är fortfarande nästan 230,000 människor som inte kunnat flytta hem igen. Av dessa är ungefär hälften från Fukushima, där många av naturliga skäl inte kan flytta hem, då deras gamla bostad ligger inom ett område som kommer att vara farligt radioaktivt under många år till. 56,000 av de som tvingats omplacera sig har gjort det till andra områden i Japan, där de råkat ha släktingar, medan 82,000 människor fortfarande bor i enkelt utförda baracker inom hemmalänet.
Efter jordbävningen i Kobe fanns det liknande tillfälliga bostäder, men dessa "flyktingbostäder" kunde evakueras inom fem år efter katastrofen. Uppe i Fukushima har man idag ännu inte en aning om när detta ska kunna ske för deras del.
Att bo i en barack, tunn vägg i tunn vägg med grannar man inte kände före katastrofen, och att gå i en skola som är inhyst i en barack, att inte ha ett jobb längre, eller tvingas ta lågavlönade tillfälliga arbeten - allt detta är ju nästan specialdesignat för mentala problem. Över 3,200 människor i de tre drabbade länen har dött efter katastrofen på grund av svikande hälsa, ensamhet och självmord. I Fukushima är det tragiskt nog fler som dött efter katastrofen än under densamma.
Staten har stoppat in stora pengar i återuppbyggnaden, men man har prioriterat de stora satsningarna. Det individuella lidandet har man haft svårare att få bukt med.
Samtidigt når hyckleriet höga nivåer. När Tokyo fick OS 2020 stod premiärminister Abe i Buenos Aires och hävdade att Fukushima var ett redan löst problem.. Det är det knappast, även om det inte föreligger någon direkt fara för alla OS-besökare; kärnkraftverket läcker fortfarande, och Tokyo Electric är dåliga på att offentliggöra alla siffror i realtid. Vi undviker frukt, grönsaker och fisk från trakten. Att Abe sedan åker jorden runt för att sälja in japansk kärnkraftsteknik är ju också något man undrar om man ska skratta eller gråta över.
The Guardian har en bra video om katastrofen och hur det har gått sedan dess. Värd att ses om du har tio minuter över.